Efter att jag i föregående inläggs har klagat på miljötänket vill jag upplysa om miljöprojekt som pågår i Tanzania.
Jag träffar Petter Hamrén som är engagerad i miljötänket inom jordbruket. Petter har under det senaste året har planerat uppstartandet av ett ekologiskt jordbruk utanför Moshi i norra Tanzania. För er som någon gång tvivlat på att biståndsprojekt inte fungerar (jag inkluderar mig själv i denna kategori) så vill jag med lättnad presentera ett projekt jag förespråkar investeringar i.
Petter är från Hernösand, men nu på plats i Moshi för att starta upp SBS-projektet (Slowly but Sure). Detta är ett projekt som organisationen Watoto Killicenter satsar stenhårt på att hitta långsiktiga lösningar på hur man kan byta ut kemikaliska bekämpningsmedel mot naturliga. Killicenter är ett barnhem beläget i roten av Kilimanjaro, där Petter arbetade som volontär för ett år sedan. Arbetet utvecklades till uppstartandet av organisationen.
Jag träffade Petter sist jag var i Tanzania och sedan dess har vi haft sporadisk kontakt. Ironiskt nog verkar det som att vi bara ses när vi är i Tanzania. Hur som helst var det ett nöje att träffa honom igen.
Omkring 80 % av befolkningen i öst-afrika försöker göra ett levene på sitt jordbruk. Ett stort problem med levnadssättet som bonde är det opålitliga klimatet. Osäkerheten kring jordbruket gäller inte bara för afrikanska bönder, även jordbrukarna i Sverige bävar inför dåliga skördeår. Skillnaden i Öst-Afrika är att marginalerna för bönderna är mindre. Den afrikanske bonden har ingen försäkring som täcker inkomstförluster. Går en säsongs skörd åt skogen förlorar bonden inte bara inkomst, utan även mat på bordet.
Böndernas små marginaler gör det svårt för dem att experimentera med nya metoder om hur man kan påverka sitt jordbruk. Som skrivet gör klimatet tillvaron osäker för bonden. Man vill säkra sina skördar och man gör det via besprutning. Arbetet görs för hand, ofta av barn – utan någon som helst skyddsutrustning. Instruktionerna på förpackningen är på engelska, vilket gör det svårt för den swahili-talande bonden att veta hur mycket medel som skall användas. Även om man av läskungiga grannar får reda på vad som rekommenderas tar man det säkra före det osäkra och dubblerar doserna… Konsekvenserna av detta är inte positiva. Befolkningen påverkas, inte minst barnen som jobbar med det. Markerna blir också efter ett tag svårodlade och även om bonden använder “bra” bekämpningsmedel kräver jordbruket mer kemikalier allteftersom säsongerna går. Det blir dyrt och ohållbart.
Det finns ekologiska metoder, naturliga metoder för hur man bekämpar ohyra. Organisationen Watato Kilicenter som Petter grundare och idag ordförande för har köpt mark i Kisangeni, utanför Moshi, där de praktiserar hur man med dessa metoder på lång sikt kan genomföra ett giftfritt jordbruk.
Istället för kemiska bekämpningsmedel används aska i förebyggande syfte för att hålla ohyra borta. Askan strös över plantorna då de är 5 veckor gamla för att fjärillar inte skall lägga sina ägg på majsen. Man har även köpt Utopa frön ett Nema-träd från byn Mwanga som ligger uppe på Kilimanjaro.
Av Utopa trädet skördar man och torkar bladen och grenarna. De mals till ett pulver som blandas med vatten. Blandningen sprutas över jordbruket. Utopa är ett träd som växer vilt i Afrika, men som ursprungligen kommer från Indien. Metoden har egenskapen att döda alla skadedjur men utan att påverka nyttodjur eller grödan som växer.
Metoden är effektiv, men brist på information och brist på tillgången på Utopa träd gör att den inte används. Det är även mycket lättare att få tag på kemiska produkter än på Utopa odlare. Petter hämtar i nästa vecka hem 6st säckar med frön som skall planteras ut i området kring marken han har köpt. Farmen som projektet genomförs på ligger precis vid en järnväg. Tanken är att det ska hjälpa att sprida kunskapen om ekologiskt jordbruk genom att skapa ett naturligt intresse för det.
Produkterna som odlas är än så länge majs. Fokus ligger på att starta upp en soja böns odling nu under våren. Men för det behövs det investeras i mera mark. Hälften av produkterna går till barnen på Killicenter och andra hälften säljs på marknaden för att sedan investeras i nya projekt. På lång sikt introduceras metoder för ekologiskt jordbruk till Killicenters barn och man önskar på så sätt att naturligt implementera ett miljötänk hos nästkommande generations bönder.
GAGS AB är en av de stora sponsorerna bakom projektet. Även TANCART (Tanzania organic certification association) och Joakim Webber från Organic Tanzania har bistått information, rådgivning och mentalt stöd. Joakim besöker även farmen emellanåt för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i projektet.
Efter att ha skrivet om en hel del tråkiga och ofullständiga projekt vill jag nu med glädje påpeka att jag är positiv till vad som händer på de få tunnlanden utanför Moshi. Det finns ett ekologiskt tänkande både hos Petter och hos de bönder som frivilligt arbetar för Watoto Killicenter.
Det ekologiska jordbruket är bara ett av projekten. Mer kan ni läsa om på deras hemsa. Organisationen är än så länge finansierad av privata sponsorer, både stora företag som skrivet ovan, men även enskilda vänligt sinnade människor.
För alla er som undrar varför jag är i Afrika, kan jag bara säga att ibland vet jag inte vad jag gör här. Efter att ha granskat 3e världen från olika synvinklar känns det ibland som att ett steg fram alltid innebär två steg tillbaka… Men så dyker det upp ett projekt som detta som gör mig så glad att jag genast slutar ifrågasätta mig själv. Framtida visionen för Watoto Killicenter är att söka medel från SIDA, men än så länge är organisationen för ung (man måste vara registrerad minst ett år för att få medel beviljat).
Har ni någon gång funderat på att skaffa fadderbarn eller månadsspara för biståndsprojekt, men fått kalla fötter när ni hört om hur mycket som försvinner i administration, så har kan jag rekommendera er detta projekt. Jag är planerar själv att delta finansiellt. Ni hittar mer info på deras hemsida. Ett bidrag hjälper inte bara barnen på centret utan det innebär även ett miljödeltagande. Jag vet även att några av er som läser har tanken på att volontär-arbeta och då är Petter definitivt en bra kontakt.
Månadsgivare à 50 kr: Swedbank bankkonto: Clearingnummer: 84202 Bankkontonummer: 914553000
Enskilda belopp: bankgiro: 473-06023